Det finns en positiv sak som pandemin förde med sig. Att enkelt kunna delta i möten, kurser, föreläsningar o dy via webben. Det är så smidigt att kunna koppla upp sig på webben och följa med, vart än i världen man befinner sig. I går kväll var inget undantag, SNWK (Svenska Nose Work Klubben) arrangerade en föreläsning för sina instruktörer med Adam Hübinette om "Höga/djupa gömmor klass 2 till elit".

Det var verkligen en inspirerande föreläsning med flera aha upplevelser. Vikten av att ha en doftsäker hund innan man gör det svårare, tror han nämnde siffran 6000 sök som kan behövas innan man är där. Men det var mycket matnyttig information hur man ska tänka vid inlärning av oåtkomliga gömmor, hur hunden uppfattar dofter mm. Jag lärde mig ett nytt ord "doftkon" - hade aldrig hört det förr - men nu förstår jag bättre hur doften sprider sig när det är olika förutsättningar i miljön.

Hur lång tid det tar innan ditlagda saker får samma doft som omgivningen (ca 3 dygn). Vikten av att låta hunden jobba självständigt och verkligen reda ut doftbilden. Samt hur man lär hunden att ta anvisningar och bättrar på det om hunden "glömmer" det. Men att anvisningarna bara ska användas i undantagsfall.

Att vanligaste markeringen är att hunden "tittar upp" på föraren, men att många förare inte anser det vara en markering.

Det pratades också om närliggande gömmor (så hunden slår på nosen direkt man ber de söka igen) och vikten av att träna gömmor med små doftkällor.

Det tog jag fasta på och satte under gårdagskvällen ut 6 små möbeltassar (á ca 5 mm). Eftersom de sitter tätt på arket satte jag droppen mitt mellan tassarna, så varje tass fick ca 1/2 droppe eukalyptus. Jag satte gömmorna med ca 1,5 m mellanrum runt om i tvrummet. Det var rktigt intressant att se hur hundarna fick ett helt annat sökmönster. De snappade upp doftmolnen och blev mer systematiska i sina sök. Mindre spring och mer verkstad. Spännande!

Nu ska jag bara renskriva det som sades så jag minns det också. Nackdelen med teflonminnet...