Alltid intressant att titta tillbaka på året som gått och fundera på vad som var bra och på vad man hade kunnat göra annorlunda/bättre. Om vi börjar med lite tävlingsstatistik:

MIZZIE
Nose Work
21/5 TSM 100 p
27/8 TSM 50 p (3 fel)
8/10 TSM 75 p (3 fel)

Utställning
13/8 Överkalix nationell Veteranklass Exc, ck, VETKK 1, BTKL 4

Rallylydnad
26 starter i MKL
6 disk
2 st <50p
11 st 51-79p
6 st 80-89p
1 st 98p => den starten resulterade att hon ÄNTLIGEN blev Sv Rallych!!!

POLLY
Nose Work
7/7 TEM Fordon 0p (4 fel)
14/7 TEM Fordon 50p (2 fel)

Utställning
2/7 Gällivare CHKL Exc, ck, CHKK 1, BTKL 3
17/7 Piteå CHKL Exc, ck, CHKK 2
13/8 Överkalix CHKL Exc, c, CHKK 2, BTKL 3, R-cert

Agility
3/9 2 st Agilityklasser, varav 1 lopp felfritt
17/12 3 st Hoppklasser
18/12 2 st Agilityklasser

Rallylydnad
24 starter i MKL
Ingen disk
2 st <50p
16 st 51-79p
4 st 80-89p
2 st 90-100p de starterna resulterade i att hon blev Sv Rallych!!!

AXA
Nose Work
8/8 Klarade doftprov till NW1
3/12 Gällivare TSM 75p

Utställning
2/7 Gällivare JUNKL: Very good, JUNKK 1
17/7 Piteå JUNKL: Exc, ck, JUNKK: 2, BTKL 4
13/8 Överkalix JUNKL: Exc, JUNKK 2

Rallylydnad
5 starter i NKL, varav 4 med kvalificerat resultat => RLDN
4 starter i FKL, varav alla med kvalificerat resultat => RLDF
9 starter i AKL, varav 3 med kvalificerat resultat => RLDA
13 starter i MKL
6 disk
0 st <50p
5 st 51-79p
1 st 80-89p
1 st 93p = cert!

Det blev tillsist en hel del tävlingar när pandemirestriktionerna släppte. I det stora hela är jag supernöjd med våra resultat. Att Mizzie och Polly fixade championatet i rallylydnad är så otroligt skönt. Att dessutom Axa lyckades bärga sitt första cert (i rally) blev verkligen en överraskning, då målsättningen för hösten var att ta oss till Avancerad klass. Nu har det blivit regelrevidering efter årsskiftet så ett antal nya moment har tillkommit i alla klasser, så nu finns det en del att jobba på för alla hundarna.

I utställningsvärlden var det jätteroligt att valpköparna kom så jag kunde ställa upp i Avelsgrupp och Uppfödargrupp. Det var spännande att få springa på stora finalen och dessutom lyckas knipa en 3:e plats före många andra rutinerade uppfödare. Axa har fått fin kritik, tyvärr är inte bettet perfekt (och kommer nog troligen inte att bli det heller) men det har å andra sidan inte blivit sämre.

I agility har Polly verkligen utvecklats, både med farten och säkerheten på att ha hinder-/tunnelsug. Axa ska börja en grundkurs nästa vecka. Så kanske, kanske får båda tävla i Skellefteå i februari...

I Nose Work har Mizzie tagit ett kliv bakåt. Hon är visserligen säker och letar intensivt, men hon vill på sätta tänderna på gömman så vi drar på oss felpoäng med det. I oktober klarade hon 100p men fick inte godkänt sista söket pga tänderna - surt!

Har inte lyckats starta i lydnad i år, så det får bli en målsättning för 2023. Just nu jobbar vi med att arrangera en lydnadstävling på klubben under våren.

Under 2023 hoppas jag få till championatet med Axa i rally, det kan dock vara ett långskott eftersom det tagit 6 år med Mizzie och flera år även för Polly. Jag tror dock att Chokladbollarna har lite mer driv och kan prestera lite bättre, då de även har fokus. Jag räknar med att satsa på lydnaden och även agilityn. Axa har betydligt högre fart än Polly, så förhoppningsvis kan vi slippa tidsfelen om hon bara går "att styra".

Sedan kommer jag hålla en del kurser genom min firma "Tass i hand", främst i rallylydnaden. Hoppas även att jag kan utöka timmarna på Bicom-behandlingarna. Det är roligt att höra att de jag behandlat blivit hjälpta. Inget som sker över en natt, men det rätar på sig så småningom. Skönt att även kunna behandla mina egna då de har diarreér och dy.  

Jag var själv på Bicom-behandling i veckan då bland annat mitt kortisol spökade. Jag har varit så trött på morgonen och så pigg på kvällen så det varit omöjligt att somna. Frusen, helt utan gaist, viktuppgång (runt midjan), stel i kroppen m.m. Nu efter behandlingen vaknade jag 05.30 (en halvtimme före väckaren) och var klarvaken, helt otroligt! Förhoppningsvis återvänder även orken och lusten så sakteliga...

Eftersom det sista året även varit ordentligt jobbigt med två dödsfall människor och två dödsfall hundar inom familjen hoppas jag på ett lugnare år känslomässigt. Slippa åka berg och dal bana mellan djupa dalar och en och annan topp. Vi har köpt svärmors hus, så där finns pyssel i gross och parti vilket innebär att maken inte kommer ha sysselsättningsproblem närmaste månaderna/året...

Lev och må, med hopp om ett härligt 2023!