Jisses, ser att räknaren passerat 15000 besök på min hemsida. Tack till er alla som har glädje av den!

Badgalningen Mizzie 13 månader (idag 12 år och lika glad i vattnet)...

Idag har jag blivit föräldralös, det är en konstig känsla även om jag uppnått en ålder av 56 år. Pappa dog för 13 år sedan, men mamma som var några år yngre än honom har kämpat på i sin ensamhet. Mamma var en väldigt viktig person för mig på många sätt. Hon gick i pension i samband med min första graviditet. Det var en jobbig tid då jag blev yr och svimmade då och då. Men hon höll mig sällskap och hjälpte även till under de två första åren då Jonas grinade på nätterna pga koliken, så jag fick sova på dagen.

När grabbarna börjat 6-års/skolan stannade de med taxin (vi bor i en by så barnen har skolskjuts) hos mormor & morfar och åt eftermiddagsmål innan de så småningom gick hem. 

När jag gick in i väggen, kom hon och pappa till oss på mornarna och rustade iväg barnen till taxin och höll mig sällskap och fixade middag osv.

Hon har bjudit familjen på middag otaliga gånger, bakat bullar, plockat bär, rensat rabatter - ja, listan går att göra hur lång som helst. Jag tror aldrig jag fått ett nej, då jag bett henne om hjälp. Helt enkelt "världens bästa mamma".

Då pappa gick bort sålde hon bilen eftersom hon inte kört så mycket sedan hon slutade jobba och därigenom blivit osäker på att köra. Det resulterade förstås i att hon blev mer låst till samhället och inte kunde färdas dit hon önskade på samma sätt. Men hon fick bra kontakt med en grannkvinna som hon umgicks flitigt med på promenader och kvällarna. Det var otroligt skönt för oss barn att veta att hon inte satt ensam jämt.

Hon fick dock dignosen Alzheimer och med åren blev hon sämre och sämre. Jag har alltid trott att den sjukdomen bara påverkade minnet, men det tillkom så mycket mer. Egentligen blev nog minnet det som bekymrade mig minst. Hungerskänslan försvann och på slutet hade hon stora problem med att både svälja mat och dryck. I fredags ringde sköterskan från korttidsboendet som hon vistats på varvat med lasarettet sedan januari. Hon hade börjat få blå fingrar och urinproduktionen hade avstannat. De rekommenderade oss att komma då de räknade med att hon kunde somna in om 0,5-5 timmar. 

Mammas syskon kom också dit och vi umgicks med mamma liggande i sängen som följde vad som hände och sas. Själv var hon inte så bra på att prata längre, men hon var med. Natten kom och gick och mamma kämpade på. Under lördagen pratade hon inte längre, hon sov mest och tittade upp då och då. Natten kom och gick och hon var med oss. Under söndagen sov hon djupare och var inte vaken alls. När hon verkade ha ont fick hon morfinspruta (förutom det morfinplåster och panodilsuppar de gav som underhåll). Natten kom och gick och vi försökte säja att "det är ok att släppa taget, du får gå vidare" men varje gång som vi under dessa dagar tänkte att nu är det nära, det kan inte bli värre, överraskade hon oss och kämpade vidare.

Under måndagen fick hon tätare sprutor och andhämtningen blev väldigt kort. Sent på kvällen var vi alla mycket trötta och fnittriga efter så lite sömn under flera dygn. (Vi hämtade ändå dit solsängar under lördagen som vi turades om att sova i 2-3 timmars pass, så alltid någon var vaken.) Det var lite befriande att få skratta bort lite av all den spänning som byggts upp. Min bror tog första passet mellan 00-03 och väckte sedan mig. Jag hann bara kliva upp och fråga hur hon haft det, så ändrades hennes andning igen. Hon fick upphåll som varade längre och längre och inom 10 minuter somnade hon in för gott, lugnt och stilla utan att göra något väsen av sig. 

Det kändes fint att få tvätta av henne och ta på "gå bort kläderna" som hon trivs så bra i. Vi fick göra ett så bra avslut som möjligt och jag är otroligt tacksam att hon slipper lida mer. Men jag känner mig halv, min bästa vän, min älskade mamma är borta. Jag har viskat om och om igen till henne under dessa dagar "världens bästa mamma", jag hoppas det blir ett mantra som hon tar med sig till den plats hon kommer till, där hon åter får träffa "världens bästa pappa".

Julafton 2021

- Vila i frid -

I veckan var det dags för klubbens stora sommartävling (onsdag & torsdag). Ca 280 starter, fördelade på fyra domare. Det blev väldigt intensiva dagar då jag tävlade med alla tre hundarna, var tävlingssekreterare i AKL (Avancerad klass) och var examinator åt en blivande domare vid två klasser på torsdagen. 

Först ut på onsdagen var Axa i NKL (Nybörjarklassen). Hennes första klass gick inomhus för domare Bea. Axa gick jättefint och hade bra fokus, så vi fick ihop 90 poäng och en andra plats.

Hennes andra start gick utomhus för domare Elin. Där var det inte lika lätt att fokusera på matte, med störningar runt omkring av både hundar och människor. Men däremellan jobbade hon på bra och vi fick totalt 84 poäng och en ny andra plats. Med de två kvalificerade (över 70 poäng) resultaten tillsammans med det hon gjorde i Piteå fick hon titeln RLDN och får flytta upp i nästa klass.

Under torsdagen startade hon bara i NKL A i och med att jag skulle jobba med examination under NKL B. Även den banan var ute på grusplan för domare Jenny. Kommentaren var: "Riktigt trevlig runda, trevligt ekipage, härlig attityd i fotgående, snygga frontpositioner". Vi bommade ett moment då hon ställde sig upp då hon skulle sitta kvar, men fick ändå ihop 81 poäng. Bra jobbat lilla pyret!

Mizzie som snart börjar tävla på "övertid" hade blandad fokus och däremed poäng. Hon behöver komma upp i 90 poäng för att få sitt sista cert och däremed bli Svensk Rallylydnadschampion. Hon gjorde totalt fyra starter under dagarna. 

Hennes första start ute i rinken för domare Carola hade bra fokus under banans första halva. Det var en lååång inmarsch (över 20 meter), men det klarade hon fint tillsammans med de första momenten. Mellan moment 7-17 strulade det lite vid 6 moment, men denna gång blev det i alla fall ingen FELÖ (fel övning som ger -10 poäng). "Härlig arbetsglädje och samarbetsvilja. Mycket fin början" var domarens kommentar. 

Andra starten inomhus för domare Elin hade vi två FELÖ, som grämer mig mycket. En vanlig inåtsnurr och en "sättande under gång, gå runt". Moment som hon ska kunna göra i sömnen. Hade vi klarat de, hade vi haft 88 poäng och det var acceptabelt. Nu landade vi på 68 poäng och en 23:e plats.

Torsdagen första klass blev ett hafsverk mitt i mellan två klasser i den examination jag hade med den blivande domaren. Efter att ha suttit i bilen ett bra tag, uppvärmning på väg till uterinken och in på plan utan minne om vilka moment som kom, gav jag henne sämsta tänkbara uppladdning. Hon var het och överallt så tillslut valde jag att diska oss, och "gör om - gör rätt".

Andra klassen gick inomhus för Carola sist på kvällen. Ingen FELÖ - härligt! Dock -5 på skall och -5 på att hon slog i hindret, de avdragen hade vi kunnat vara utan. Rundan gav i alla fall 65 poäng och en 24:e plats.

Pollys första runda på onsdagen var ingen hit. Hon var ofokuserad och hade nog hellre gjort något annat. Blev 3 FELÖ, då hon inte ville snurra, inte stannade kvar på inkallningen eller stod still på ställande under gång gå runt. 40 poäng och 24 plats.

Andra rundan inomhus fick hon två FELÖ, som skulle ha suttit. Hon gjorde en extra snurr vid ett moment och satt före hon skulle lägga sig. Skitfel! 71 poäng och en 22:a plats.

Första rundan på torsdag gick direkt efter Mizzies, bara springa upp till bilen och byta hund. Den uppladdningen funkade inte på henne heller, så vi drog på oss fel lite här och var och slutade på 53 poäng och en 20:e plats.

MEN andra rundan inomhus för Carola stämde det plötsligt mellan oss. Jag tyckte vi hade haft lite oflyt på några moment och räknat bort chansen till cert, men vi fick i alla fall 90 poäng och certet var bärgat! "Superrunda" var kommentaren, så något rätt måste vi ha gjort i alla fall. 12:e plats i klassen.

Då har alltså både Mizzie och Polly två cert var och nu blir det till att finslipa formen så vi lyckas ta det sista innan reglerna görs om vid årsskiftet och ett gäng nya moment kommer till.

Jag vill även lyfta fram att Ruth (Axas syster) med matte Jennie gjorde premiär som tävlingshund. Första dagen fick de 14 poäng (7:e plats) respektive 42 poäng (5:e plats), andra dagen nollade de första rundan (som flera andra också gjorde) och rundan inomhus gav 17 poäng och en 13:e plats. Jag är så glad att de tordes starta fast de inte tränat så länge, nu är premiären avklarad och de vet hur en tävling går till. Nu gäller det bara att träna på att hitta sin bubbla, då det är störningar av olika slag på & runt banan.

Under eftermiddagen samlades hela kullen med Chokladbollarna för att fira med ett gemensamt kalas. Stort tack till Marianne och Malin som fixade fika åt hela gänget! Det är första gången sedan de flyttade hemifrån som hela kullen samlades samtidigt och det var roligt att se vilka personligheter de är idag. Mamma Polly och mormor Mizzie var med och såg till att de "höll sig i skinnet"...

Trött Ella tog en tupplur

   Otis

Polly tog det lugnt bland fotfolket

Nova busar gärna med grabbarna, denna gång med Otis

Ruth & Nova

Otis & Lotus

Axa & Ella

Lotus & Nova

Ella

Hipp hurra för Chokladbollarna som fyller ett år idag  

Idag var det dags för Chokladbollarna att prova på utställningsvärlden och på vilket sätt de klarade den uppgiften! Det skedde vid Södra Norrbottens Nordic Dog Show i Piteå/Sjulsnäs. Domare för dagen var Kurt Nilsson. Det var totalt 19 lagotto anmälda, 3 hanar och 16 tikar.

Först ut i juniorklass hanar var Otis - Excellent. 1:a i konkurrensklass.
"Trevlig junior. Utmärkt huvud och uttryck. Mycket goda proportioner. För åldern tillräckligt bröstparti. Goda rörelser från sidan, något instabil fram och bak. Bra päls. Utmärkt storlek"

Efter ett tag blev det sedan tjejernas tur i juniorklassen som bestod totalt av 8 tikar.

Axa, Nova, Ruth, BIR-tiken ...

Syskonen Axa, Nova, Ruth

Först i bedömningen var Axa - Excellent, ck, 2:a i konkurrensen, 4 bästa tik
"Feminin. Utmärkt huvud och uttryck. Bra nosparti. God hals. Goda proportioner. För åldern bra bröstparti. Utmärkta vinklar. Goda rörelser. Bra päls".

Axa

Sedan var det Novas tur - Very good
Feminin. Välformat huvud med bra uttryck. Tillräcklig hals. Goda proportioner. Behöver utveckla sitt bröstparti. Kunde ha en tanke bättre vinklar fram. Rör sig något instabil fram. Marktrång bak. God päls".

Nova

Nova

Sedan var det Ruth´s tur - Very good

"Glad och trevlig. Mycket bra huvud, tillräcklig hals, goda proportioner. Behöver utvecklas i bröstpartiet. Tillfredsställande vinklar fram, bra bak. Behöver stabilisera sig fram. Kunde visa sig bättre i rörelse".

Ruth

Ruth

Ruth

Ruth

Sedan fick vi hämta andan lite under öppenklass tikarna (6 stycken), där en finsk tik från Bazolo vann klassen.

Efter öppenklass tikarna kom championtikarna, Polly och en finsk från Wildfinn.

Polly fick excellent, ck och blev 2:a i konkurrensen, samt 5:a i bästa tik (tom slagen av Axa!)
"Feminin med utmärkt huvud och härligt uttryck. Utmärkt hals och goda proportioner. Bra bröstparti, goda vinklar. Utmärkta rörelser från sidan, något instabil fram, en tanke smalspårig bak. Bra päls".

Polly

Championtikarna

Då BIR (Meahcci´s Curva Parabolica) och BIM (Katajakonnun Crazy Dubblebubble) var korade var det dags för avelsgrupp. För dagen var det bara vi och vi fick hederspris med finfin kritik:
"Mycket jämn grupp med fyra kullsyskon, juniorer som fortfarande behöver tid för utveckling. Dock har mamma präglat med utmärkta huvuden och uttryck samt goda proportioner. En grupp värd sitt HP".

Avelsgruppen: Polly, Axa, Nova, Ruth, Otis

Det är inte lätt för småttingarna att fokusera efter alla intryck de fått under dagen, men de skötte sig galant! I stora finalen placerade sig avelsgruppen som BIS2 efter Kapplandets kennel (även den från Kalix).

Sedan blev det Uppfödargrupp, 2 kombinationer: Polly respektive chokladbollarna. Även denna gång Hederspris med finfin kritik: "En mycket homogen grupp med två kombinationer. Utmärkt könsprägel. Goda huvuden och uttryck. Goda proportioner. Ett hedervärt uppfödararbete värt sitt HP":

I stora finalen med uppfödargrupperna blev vi oplacerade.

Axa vid ringside...

Otis vid ringside...

Stort tack till alla valpköpare med familjer som gjorde denna dag möjlig   
Även stort tack till sekreteraren Jonas som förde bok över alla resultat och Krille som skötte kameran, så värdefullt!!!

Jag hoppas ni tyckte det var kul och kan tänka er att göra om det, tex i Överkalix 

I kväll var det dags för Pollys andra TEM Fordonssök, samma ställe som förra torsdagen, men utomhus denna gång. Eftersom hon bommade alla fyra söken förra gången fanns det stor chans till förbättring denna gång. 

Sökområde 1 - 0 poäng, 2 fel, maxtid 2:00.00
Gömman var i fronten på golfbilen. Hon började söka vid det vänstra hjulet på golfbilen och gick runt den, vid höger framhjul svängde hon över till släpet och där fastnade hon vid ett område på ca 0,5 m som hon sökte runt, runt om och om igen. Hon fastnade ingen stans och kunde inte bestämma sig var hon skulle markera. När tiden var nästan ute, chansade jag och sa "markerat", vilket förstås var fel. Sedan fick jag veta att hunden före oss hade fastnat vid samma område och säkert gjort många nosduttar där, så där förekom säkert många endorfiner...

Sökområde 2 - 0 poäng, maxtid 2:00.00 domarens kommentar "Växlande fokus"
Gömman fanns i släpets front, under balken. Hon scannade av bägge fordonen och hoppade i slutet upp på släpet och nosade på balken i mitten av släpet, kände antagligen ytterkanten av doftmolnet, men hann inte ända fram.

Sökområde 3 - 25 poäng, 0 fel, 01:12.15 domarens kommentar "Nosen saknas. Kommer in i söket och reder ut gömman bra". Gömman var i fronten av släpet och hon lokaliserade den då hon scannat området runt bilen först.

Sökområde 4 - 25 poäng, 0 fel, 00:45.16 domarens kommentar "Bra uppfång och utredning. Tydlig markering". Gömman var på bortre släpets bakkant. Hon fick vittringen vid baklyset och jobbade sig fram till gömman. Där gjorde hon en bra utredning.

Hon jobbade sig in i denna tävling och blev säkrare för varje sök. Hon behöver mycket tid på sig, för hon scannar områdena först och råkar hon inte på doftmolnet då, missar hon gömman. Men jag är så glad att hon i alla fall jobbar, nu ska vi bara försöka få henne att tycka om fordonssök lika mycket som de övriga sökmomenten.

Idag har Axa fått sitt årsvaccin, så nu är vi rustade och får tävla den 20:e. Jag upptäckte att de fyller ett år den 19:e vilket innebär att hon inte fått tävla den 20:e om inte Kalix Veterinärstation hittat en tid så det löste sig.

Ikväll var det dags för en ny träff med Chokladbollarna. Ringträningen fortsatte med uppställning och tandvisning. Fast först var vi tvungna att lätta på trycket med lite bus... Sprintstjärnan i gruppen var Ruth som agerade hare som de andra fick jaga.

Så har då Polly gjort sin debut i Nose Work sammanhang vid Kalix Kennelklubbs TEM Fordon i kväll. Fordonssöken var inne i ett stort förråd och om det var därför hon inte riktigt förstod sin uppgift eller om uppladdningen var fel kan jag bara sia om. Hon var ofokuserad och ville hellre nosa på omgivningen i stället för fordonen. Jag fick om och om igen dirigera om henne till fordonen och hon sniffade lite pliktskyldigt på dom. Sista söket hade hon doften i nosen, men hon markerade i utkanten av doftmolnet i stället för att jobba sig fram till kärnan, så det blev en felmarkering. 0 poäng och 4 fel (två felmarkeringar) samt maxtid på alla sök.

Detta "misslyckande" får jag ta på mig. Det är jag som inte förberett/tränat henne nog. Att köra fyra sök kvällen innan tävlingen kan knappast räknas som tillräcklig träning. Det är bara att inse fakta och se till att hon är bättre förberedd till nästa torsdag, då hon får en ny chans.

Polly, Otis, Nova, Ruth, Axa

Ikväll träffades vi för att träna inför utställningen i Piteå. Det är inte lätt att stå/röra sig bredvid syrran/brorsan utan att få busa. Det var betydligt lättare att få till det efter en timmes bus än före buset. Förhoppningsvis hinner vi träna någon gång till innan det är "skarpt läge". Roligt att se att Polly trivdes med Torgny, hon som annars kan vara ganska "mammig".

Idag styrde vi färden mot Gällivare och Axa´s första officiella utställning. Ring 1 som lagottona gick i, med början från hund 12, startade kl 10. Så vi bestämde oss för att bara köra upp över dagen.

Det var bara 8 lagotto anmälda och 4 av dom kom från Pelinas (Monika i Piteå) uppfödning. Bästa hane blev SE UCH Pelinas Billi The Kid och 2:an Pelinas Dream Lover "Colin" (fr Kalix) fick certet. 

Axa gick som ensam tik i juniorklassen och fick Very Good och "vann" därmed den klassen. Polly gick också som ensam tik i championklassen fick excellent med ck (certifikatkvalité).

I konkurrensen om bästa tik (de tikar som fått ck) vann Pelinas Diamond Dixie, 2:a blev Pelinas Kiss of Fire och 3:a blev Polly.

Jag är supernöjd med hur hundarna "uppförde" sig. Nyfikna, busiga och sociala. Vi fick en bra tältplats i halvskugga från träden och med silverduken på blev klimatet acceptabelt för både två- och fyrbenta. Vi stängde med myggnäten så hundarna kunde röra sig fritt i tältet och ligga på det svala gräset.

Kritiken (fritt översatt från norska):

Axa
På den mindre sidan. Super feministisk och söt. Feminint huvud och välplacerade öron. Särdeles bra pigment till färgen. Super överlinje. Tillräckligt utvecklad kropp. Lite fallande kors. Välvinklad bak. Kunde med fördel haft bättre överarmsvinkel som gett bättre stöd till armbågarna. Lätta effektiva rörelser. Trevligt temperament. Omvänt saxbett. Kunde önska ett nummer större.

Polly
Vacker helhet. Vackert huvud och uttryck. Super överlinje. Välkroppad. Välvinklad bak. Kunde haft bättre överarmsvinkel som gett bättre stöd till armbågarna. Hastrång sett bakifrån och kunde vara mer stabil fram. Sommarpäls med bra struktur. Fantastiskt temperament.

Axa poserade vid den monter de satt upp för fotograferingar.

Efter pandemin är utställningarna oftast uppdelade på tre dagar vilket gör att de är mer hanterbara i storlek.

Vid ankomsten till Kalix åkte vi direkt till småbåtshamnen och lät hundarna svalka av sig. Det var Mizzie´s första dopp för i år och hon simmade hela tiden. Tyvärr hade vi inte spårlinorna med oss så det blev bara runt runt i kopplets längd. I dag var Axa mer tveksam till att doppa sig. I går, då vi var dit med Polly och Axa, simmade hon runt mig några gånger, men idag nöjde hon sig med att gå till vattnet nådde magen.