Efter en tuff start på veckan med begravningen av farmor (svärmor), kunde jag så idag äntligen få min första sovmorgon på flera månader. Det var underbart, ni som "känner" mig vet att inte är en morgon människa. Jag är en nattuggla som vill softa på mornarna. Men sedan Chokladbollarna föddes har det inte varit möjligt. Senaste fem veckorna har jag dessutom antingen jobbat på helgerna eller haft hundaktiviteter.

Nu när alla tre vuxna löper så är jag ut minst en gång varje natt, alltid någon som måste kolla läget... Så Axa får alla chanser att kissa om hon är nödig. Så efter att ha varit ut vid 4-tiden fick jag sovmorgon och vi sov alla till kl 10 - underbart!

Efter att ha tagit loss två (!) däck med punktering på gamla volvon och varit med de till däckverkstan, var det lunch (& frukost) dax. Sen blev Axa så glad, för då kom hennes syster Ella på besök. Äntligen bus med en jämnstor med samma leksätt.

När vi tröttat ut tjejerna en smula fick Ella ställa sig på klippbordet för en putsning av pälsen inför julen. Det var så roligt att träffa henne, få en stunds avkoppling och inte tänka på jobb, döden och allt där i mellan.

Vi har inte tagit fram någon julpinal alls i år, nej vänta, adventsstaken på köksbordet har hängt med i fyra veckor. I övrigt saknas allt som har med julpynt att göra. Jag har inte haft ork, och ingen av de andra har idats.

Vi ska inte heller fira jul med bror och hans familj, som vi alltid gjort. De hade gjort upp andra planer så vi blir bara familjen och mormor. Nåja, det kanske blir bra i alla fall. Finns ändå ingen julstämning i huset, så det blir som vilken fredag som helst. Med undantag för lite julmat förstås...

Nej, nu är det inte meningen att denna blogg ska handla om mig och mina "problem". Den ska ju handla om vad som händer inom kennelverksamheten. Tyvärr är det en svacka i hunderiet just nu. Pandemin sätter än en gång stopp för våra planer.

Rallykommittén och Nosework kommittén hade planerat en gemensam aktivitet på nyårsafton under två timmar. Med roliga sökområden och rallylydnadsbana med lite bus. Gemensamt fika efteråt när hundarna var trötta och nöjda. På grund av risk för smittspridning har det inte varit något fika under onsdags- och söndagskvällarnas träning under hösten. Genom det tappar vi lite av gemenskapen där vi diskuterar problem och problemlösningar. Därför såg jag extra mycket fram emot att få umgås lite med andra hundintresserade. Men av det blir det alltså intet - troligen skulle vi bli mer än 20 personer och vi kan inte stänga ute någon, så arrangemanget är inställt.

Kennelklubben har för andra gången fått ställa in sin inofficiella utställning (första gången var pga kennelhostan som härjade i fyrkantsområdet). Tur i oturen att jag inte hann anmäla Axa till den, hade varit surt att missa den chansen också. Har tänkt senaste veckorna att jag ska försöka hitta några inoffare och testa med Axa. Hon är nyfiken på omvärlden, så det vore intressant att se vad domarna tycker om henne just nu.