Natten blev precis så jobbig som jag var rädd för att den skulle bli... Jag sov på en madrass på golvet i tv-rummet, den var det dock inget fel på. Jag var trött redan tidigt på kvällen, så det blev en kamp att hålla sig vaken tills det var dags att släcka ner. Fick tillsist Mizzie att kissa och kunde då slappa av i att slippa gå ut under natten.
Men tanten var orolig, om det berodde på tratten eller såren/styngen/värk - det är svårt att säga, troligen en kombo av allt. Hon ville ömsom vara bredvid mig på madrassen eller på mig. Men kunde inte komma till ro, gnydde och satte sig upp igen. Tog några staplande steg, slog i tratten i något och frös fast tills jag var och guidade henne därifrån.
Försökte att blunda och vila så gott det gick, någonstans på småtimmarna somnade hon i alla fall ett tag. Vaknade igen vid halv 5 och då känndes det lönlöst att försöka somna om igen, när väckaren drar igång klockan fem.
Hon är med på jobbet idag, inte riktigt lika orolig men ändå svårt att komma till ro. Hade problem att få medicinen från apoteket, då flera sorter var restnoterade. Men det löste sig tillslut, då apotekaren konfererat ett tag med veterinären. Nu håller vi tummarna att det blir bättre och bättre och att natten ger några timmars sömn.