I dessa corona-tider när vi varit svältfödda på hundaktiviteter, är 
efterfrågan stor på kurser och dylikt. Domare Millan på Luleå BK
annonserade om en Nose work kurs för ekipage som är upp-
flyttade till NW2. Det smällde bara till så var kursen full och hon
fick planera ytterligare två stycken. Jag & Frida hade turen att
komma med i en av de extra insatta som gick av stapeln idag. 

Vi var 8 ekipage. En del hade hunnit starta i NW2, en del hade inte tagit det steget. Någon förare tävlade i NW3, men inte med den hunden som var med idag. Dvs det var olika erfarenheter hos alla.

Även med hundraserna var det stor spridning: labrador, dvärg schnauzer, border collie, faraohund, pumi och 3 lagotto.

Under förmiddagen var det teori med bland annat:
- Vad är en belöning?
- Vad belönar vi/när ska vi belöna?
- Motivation vs stress
- Taktik & strategi

På eftermiddagen var det praktik med höga eller djupa gömmor. Först 5 sök med en maxtid på 15-20 sekunder där vi skulle ha en strategi för hur vi tog oss an uppgiften och sedan analysera vad som skedde. Sedan ett sök med en "spökröst" (Millan) och 6-7 självständiga sök i anexet. 

Jag tycker Frida växte under söken. Bland de första söken fanns ett rum med håltegel. Där hade de 15 sekunder. Det fixade hon inte. Hon tyckte de var "läskiga" och hann inte gå runt och ringa in. Hon (och flera av de andra) markerade ett sökställe de använt på onsdagsträningen. Hon markerade det om och om igen och hade svårt att släppa det och ta reda på den "rätta" gömman. 

Men de övriga söken genomförde hon doftsäkert och blev bättre och bättre på de höga gömmorna. Hon har haft svårt för både höga och djupa gömmor i och med att hon inte kommer ända fram. Då är det svårt att frysmarkera, som är hennes sätt att markera.

Vad tar jag med mig för lärdom av dagen:
- Fortsätt träna höga gömmor, speciellt där det inte finns något under.
- Fortsätt träna djupa gömmor, speciellt täckta (lådor etc).
- Bestäm mig för vilket område jag anser vara godkänt, belöna sedan när hon tar vittring där.
- Felmarkering => Nej, fortsätt...
- Inte alltid belöna efter varje gömma. I stället "Bra, fortsätt..." för att spara tid i NW2.
- Har de hittat ena gömman och inte hittar den andra, säg "Färdig". Säger man "markerat" och det är fel, får man felpoäng. Går tiden ut får man maxtid. 
- Variera antalet droppar på bäraren 1-2-3 stycken.

Synd att nästa tävlingschans är så långt bort, men vi har å andra sidan mer möjlighet till träning... 

Jag och hundarna gick en härlig skogspromenad idag just innan solen gick ner. Så mysigt, lagomt med snö att pölsa runt i.

Frida

Frida

Mizzie

Mizzie

Polly

Polly

Polly

Zelda

Zelda

Igår var det dagen D, den vi tränat och kämpat för fram och tillbaka i 9 års tid. Efter 33 tävlingar (21 st i klass 1 med totalt 1 (!) 1:a pris (dvs mer än 160 poäng) samt i "nya" lydnadsklasserna 12 st i Startklass med 3 st uppflytt (dvs mer än 160 poäng) fick Mizzie sin första lydnadstitel "LD Startklass".

Det har varit en målsättning under så många år och alltid har något strulat så vi missat 160 poängs gränsen (för het, för loj, för varmt, tjuvstartat, vägrat apportera osv). Men igår stämde det plötsligt, vi var ett team. Hon klämde till med ett personbästa på 172,5 poäng delad 4:e plats med ingen mindre än Frida! Jag kan inte med ord beskriva vilken härlig känsla som infann sig på kvällen då vi alla landat i soffan efter middagen. Ett lugn jag inte känt på länge, mission complete!

Det blev en väldigt intensiv förberedelse för tävlingen. På fredag meddelade tävlingsledaren att hon blivit sjuk. Det blev många sms och meddelanden på messenger under dagen och kvällen för att försöka hitta en ny. Finns inga utbildade i Kalix. Tursamt nog visade det sig att domaren kan agera TL bara jag hittade en med viljan att ställa upp och ett hum om vad som skulle göras. Det var inte heller lätt, men tillslut löste det sig och jag kunde slappna av under lördagen.

På söndagmorgon på väg till klubben ringde förmiddagsdomaren och meddelade att hon inte slapp fram på vägen efter det ymniga snöfallet under natten. Ny panik med att få tag på eftermiddagsdomaren, inget telefonnr på "hitta" eller "eniro". Ringde på messenger - inget svar. Skickade sms - inget svar. 50 min innan tävlingen skulle starta ringde hon upp, javisst hon ställde upp, men eftersom hon bor 8 mil bort (ändå den närmaste) vart starten ca 1,5 timme försenad innan vi kom igång.

Flera strykningar och några som bara uteblev (antagligen på grund av det usla väglaget) men i alla fall 17 ekipage som kom till start. Det blev då lite mindre tid för mig med fyra hundar. Blev i snitt 3-4 hundar mellan varje start. På gott och ont, fast med på gott... Jag hann inte bli nervös. Rasta, kort uppvärmning ute, kort uppvärmning inne, programmet, godis & belöning, till bilen. Ta ut nästa hund osv.

Jag tar med mig många godbitar från dagen:
- Ingen hund nollade något moment
- Det var bra attityd hos hundarna i alla 8 rundor
- Alla tog/kom med apporten
- Ingen tjuvstartade på inkallningen (någon gick på TL´s order)
- Alla hade något högt betyg (9-9,5-10) i alla rundor
- Zelda, Polly & Mizzie fick 8,5 på följsamheten (lite kul, för egentligen har Frida bäst)
- Alla rundor hade minst godkänt resultat (120-159,5 poäng)
- Zelda jobbar på bra, trots att hon är yngst och har minst uthållighet att jobba utan belöning. Hon var lite nyfiken på TL, men kom tillbaka och jobbade vidare.

Det negativa som vi skall träna vidare på:
- Farten i apporteringen
- Få bort tugget
- Ingångarna med apporten
- Mindre känslig för yttre störning

Jag är riktigt stolt över det vi alla presterade tillsammans. Ett resultat av 8 under 150 poäng. Nu vill jag tävla lydnad igen, på direkten - och nästa tävling är i mars. Ridå!

Men på två veckor är det rallylydnadstävling i Kalix (vill man tävla får man ordna tävlingarna själv!). Då rackarns är jag taggad. Chans på championat med alla tre (Polly, Frida & Mizzie). Ingen press alls...

Årets sista lydnadstävling är i antågande. Kalix Kennelklubb står som arrangör av "Första- & andra chansen", dvs dubbla chanser med en förmiddags- och en eftermiddagstävling på söndag.

Akilleshälen för alla tjejerna är apporteringen, så mycket kan bli tokigt... Vi har intensiv tränat förra veckan med ingångar och att hålla utan att bita. I veckan har vi varit på tävlingsplan varje dag (hittills). Måndag och onsdag tillsammans med Eva & Leif, vilket varit toppen att kunna köra med "tävlingsledare".

Mycket brister ännu:
- Zelda ljudar
- Polly har så svårt att sitta kvar vid inkallningen
- Alla har mer eller mindre svårt att sitta kvar på apporteringen
- Alla tuggar mer eller mindre på apporten
- Mizzie är het, hon går i piaff bredvid mig. Men gränsen är hårfin så blir det perfekt...
- De är väldigt nyfikna på TL och kan inte låta bli att springa dit och hälsa

Det positiva:
- Fjärrdirigeringen funkar bra
- Hoppet funkar bra
- Sitt under marsch funkar bra (utom när Mizzie inte hör för att hon är så ivrig)
- Fotgående går bättre och bättre, Polly flyter fortfarande ut för mycket, men det blir bättre när jag kör med henne kopplad.

Hoppas vi får till någon av bristerna innan söndagen, det är lite besvärligt att hinna träna alla fyra samtidigt. Nåja, det blir till att hitta på en snabb middag igen och ge sig av för att komma hem lagomt till sängdax...