I dessa restriktiva tider får man vara glad för det "lilla". Ikväll har vi haft del två i vår hundmöteskurs. Mizzie fick följa med och agera statist, både i samband med Fridas promenader och som möteshund till Mille.

Schäfern Kadja var först möteshund till Frida, det gick bra och hon kunde snabbt avreagera under/efter mötena. För att framkalla lite provokation fick Kadja skälla under vår passage och det tyckte Frida var lite jobbigare, men klarade ändå att hålla fokus på mig och när hon tystnad var det inte alls något hot.

Passet efter med Mille och Mizzie gick också bra. Mille avkodade snabbt att tanten på andra sidan gatan inte var något att hänga upp sig på. Mizzie fick samtidigt ett rallylydnadspass så det blev en win-win situation.

Nästa pass med Frida var även Mizzie med, de strosade runt efter vägkanten och när hunden (en annan schäfer) närmade sig tog jag in Frida vid sidan. Hon var snabbt med på noterna - träning = kan ge korv, så det gick bra även med denna situation. 

Jag är riktigt imponerad av hur bra det har gått hittills. Det är roligt att fast hon ofta har "nerverna utanpå" och reagerar både på det ena och det andra så kodar hon fort av situationen och konstaterar att det var inget farligt att bry sig om. Det var en viktig pusselbit för mig.

Nu ska vi träna vidare till nästa vecka då vi har examen...

Jag har full förståelse för att myndigheterna tar de beslut som tas och att SKK gör likaså pga corona och smittspridningen. Jag är också rädd om våra äldre, har själv anhöriga som är i riskzonen. Men jag känner ändå (för egen del) en stor frustration och besvikelse över att allt stannar av. Såg så fram emot tävlingarna nästa helg i Piteå, agility på lördag och söndag samt lydnad på söndag. Arrangörerna hade vidtagit stora säkerhetsåtgärder för alla inblandade så det inte skulle bli onödiga risker. Kändes tryggt och säkert. Men efter SKK´s beslut idag är allt inställt. 

Även rallylydnadsträningarna och agilityträningarna blir inställda, då verksamheten är inomhus (även om vi är färre än 10 pers tillsammans).

Lusten att träna överhuvudtaget försvinner... 

Idag tog jag bilen till Kalix, parkerade den vid ICA och gick sedan hem med Polly & Frida. Väl hemma en timme senare bytte jag hundar till Mizzie och Zelda, tog med stavarna och gick tillbaka upp till Kalix. Både de och jag har fått motion, har tränat möten med människorna efter vägen. Fötterna (mina) värker och det känns i de otränade armarna att det var flera år sedan jag gick med "sviktstavarna".

Nåja, vi får väl ägna oss åt sådana aktiviteter fortsättningsvis... åtminstone till krisen är över och livet kan återgå till det normala igen.

Ikväll har jag och Frida börjat "hundmöteskurs" för Gunilla Lindbäck. Vi är bara två deltagare så det var intensiva 2,5 timmar. Frida är lite osäker vid hundmöten och jag behöver få lite redskap för att veta hur jag skall agera när jag är ute med hela flocken, för att inte sinnesstämningen skall spridas.

Det var en intressant kväll, vi gick växelvis med hundarna och däremellan var vi statist eller åskådare. Eftersom vi båda har osäkra hundar fick Gunillas trygga schäfer vara statist vid hundmöten första gången. Jag respektive Anna fick gå med henne när den andra gick med sin hund. Det var en upplevelse. Hon kändes så STOR! Men plötsligt förstod jag känslan av att han en hund med härligt fotgående med huvudet mot benet. Med en större hund kommer huvudet högre upp och det blir inte som med mina att de ofta kommer ivägen för knät.

Jag är i alla fall jättenöjd med kvällen, Frida skötte sig bra. Fick tillfälle att träna fotgående med bra input från Gunilla. Hundmötena med schäfern gick bra och hon avreagerade bra och kunde hålla fokus på mig fast de satt 1,5 m från varandra.

Nu skall vi träna vidare inför nästa tillfälle kommande måndag, då ev Polly skall vara med och "störa".

Då var det Pollys tur att börja löpa, lite otippat att det tog nästan två månader efter Zelda. Ett sådant år som det nu verkar bli med corona i fokus, hade det förstås varit perfekt att para henne igen. De flesta tävlingar blir inställda, valparna skulle födas i slutet av maj med leverans i slutet av juli. Skulle klart underlätta för ledighet från jobbet. 

Men... jag har inte haft de funderingarna och har således inte sökt lämplig hane, så de tankarna får jag nog stoppa tillbaka.

Ingen lydnadstävling för Polly den 5 april, hoppas att Frida och Mizzie kan "hålla sig" tills efter den, då jag verkligen ser fram emot en ny chans.

Första lydnadstävlingen för året, första någonsin för Polly. Ömsom vin & önsom vatten.

Frida startade som nr 1 och jag var jättenervös, vilket hon förstås kände av och kollade hela tiden av omgivningen (hörde då förstås inte vad jag sa, vilket resulterade i både två och tre dk (dubbelkommandon).

Polly startade som nr 8, lite mindre nervös, lite bättre känsla, men... Hon sprang förbi apporten och gjorde en inkallning samt vägrade att ligga på fjärrdirigeringen. (Som väntat båda momenten).

Mizzie startade sist (nr 16). En riktigt rolig runda, jag var minst nervös. Hon var med, tyckte det var kul. Bästa resultatet för mina hundar idag och nu saknar tanten bara ett uppflyttningsresultat så får hon diplom i startklassen. 

Summering:

Alla fick poäng på följsamheten, Frida fick något i en baktass och sprang iväg och hoppade på tre ben, poäng trots allt vilket jag är glad för. Mizzie hade bästa följsamheten, gick utan koppel med henne och det borde jag förstås ha gjort med de andra också. Men jag fegade ur...

Inkallning: Polly tjuvstartade när jag vände upp och nollade därmed. De andra hade slarviga avslut. = Träna mer på stadgan och avslut.

Sitt under marsch: De ska de kunna, ett moment från nybörjarklassen i rally. Men Frida "frös fast" efter sittet och sedan släpade hon. Polly strulade vid avslutet och Mizzie nosade.

Apportering: Samtliga satt kvar då TL kom med apporten - YES! Frida fick ge 2 apportkommando då hon satt och sov, tempo och avslut. Polly sprang förbi och tittade bara på den. Mizzie tempo, lätt tugg och släppte den då jag sträckte mig fram så den for i backen.

Fjärrdirigering: Frida 3 liggkommando, Polly låg inte trots fler kommandon, tanten full pott.

Hopp över hinder: Samtliga hade poängavdrag på avslutet.

Helhet: Frida "lite olydnad", Polly "jobba på 0:orna", Mizzie ingen kommentar.

Det var en rolig tävling, med en bra tävlingsledare som tänkt ut momenten så det blev flyt (utan flera transporter). Måste bara jobba vidare så inte min nervositet gör hundarna ofokuserade...

Idag tog jag, Frida och Mizzie en långpromenad och gick upp till mormor i Kalix. Passade på att ta "älvvägen" över älven i stället för bron och fick då en inblick över vad som händer "där under".